Kate (Mary Elizabeth Winstead) har sedan barnsben blivit tränad till en slagkraftig krypskytt av Varrick (Woody Harrelson). Dessa två har ett starkt band mellan sig och Kate verkar till synes följa hans minsta vink. Vi kastas i början av filmen rakt in i hetluften då vi får se Kate utföra ett av sina uppdrag där hon ska knäppa en högt uppsatt person på långt avstånd när han kliver ut ur en bil. Då det även kliver ut ett barn ur bilen tvekar Kate först med skottet men avfyrar det sedan skoningslöst. Anledningen till att hon tvekar är att de som enda policy har att inga barn ska råka illa ut. Denna gång tar de dock beslutet att gå vidare något de snart ska komma att ångra. Kate blir nämligen utsatt för ett kemiskt ämne som enligt läkaren bara ger henne 24 timmar kvar att leva. Hon har därför väldigt lite tid på sig att hitta den som satt dit henne och försöka utlysa hämnd samtidigt som hennes hälsa blir allt sämre.
Jag vet att jag är väldigt sen på bollen då denna film hade premiär på Netflix redan förra året. Det kanske låter som ett dåligt försvar men jag hade faktiskt väldigt stora förväntningar på denna film så istället för att se den direkt på premiären som jag brukar göra så tänkte jag spara den till ett bättre tillfälle. Istället glömde jag bort den helt och hittade den av en tillfällighet nu under påskhelgen då jag hade lite tid till övers. Denna gång tvekade jag inte utan såg den direkt och jag kan inte säga att jag blev besviken. Jag tror ni redan förstått på den inledande beskrivningen att handlingen minst sagt är fartfylld. Den är också fylld med riktigt snygga miljöer. Nu har jag själv aldrig varit i japan där handlingen utspelar sig men det ser verkligen exakt ut som man föreställer sig det med gigantiska reklampelare som spelar upp videor och pastellfärgade sportbilar. Under den vackra ytan går det väl att hitta en del brister då det i grund och botten är en ganska simpel katt- och råttalek som det handlar om men den snabba underhållning som erbjuds duger gott och väl till mig.
På ett sätt gynnar den snabba handlingen även skådespelarna. Det mesta går så snabbt så man inte riktigt hinner tänka på deras agerande. Jag väntar fortfarande på att Winstead som faktiskt är en av mina favoritaktörer ska få det där riktiga genombrottet men tills det kommer, vilket jag är övertygad om att det kommer göra, så kan jag gärna titta på detta under tiden. Som vanligt gör hon en strålande insats med stort engagemang. Jag hade gärna sett mer av Harrelson som nu mestadels figurerar i bakgrunden och kan mest ses i bild i början av filmen. Istället är det debutanten Miku Patricia Martineau som vi får se desto mer av i bild. Jag vet dock inte om jag är särskilt imponerad över hennes agerande och trots den fartfyllda handlingen lyser hennes oerfarenhet igenom.
Sammantaget har vi alltså att göra med en film som är ganska rätt fram och simpel men samtidigt väldigt fartfylld. Jag skulle även vilja lyfta fram ljudet som hjälper till att öka känslan av fart och fläng. Visst kunde både handling och skådespelares insatser varit snäppet bättre men det är som sagt heller inget som en sådan här film står och faller med. Jag kan därför rekommendera den starkt till den som söker snabba ryck som underhållning och samtidigt inte begär så mycket mer än så.
Betyg: 3,5 av 5
Sedd på: Netflix
Comentarios